Idag startade jag min dag genom att träna, vilket förmodligen var den första gången sen i vintras. EF anordnade yoga i parken och såklart skulle stela Simon ansluta sig till den lilla men tappra skaran som utövade aktiviteten.

Jag har nog aldrig varit med om ett lika skönt yoga pass. Solen låg på, vinden blåste, fåglarna sjöng och en man spelade gittar ett stenkast från där vi var. Lederna mjuknades upp och jag kände mig tillslut som en riktig guru! Var nog länge sedan jag kände mig så tillfredsställd av träning och det kommer inte alls vara lika kul att träna hemma i Svedala.

Efter träningspasset satte jag mig, nästan bredvid alla uteliggare, tog av mig tröjan och solade mig. Nu när vi bara har 3 dagar kvar måste jag maximera min stektid och tar nu varje tillfälle för att visa mina bleka kropp inför solen.

Hanna, Misa, Caroline, Juliette och Tamako anslöt och vi tog bussen till vad som sades vara Santa Barbaras bästa mexikanska restaurang. Hanna som var SÄKER på vägen lotsa os helt fel, medan jag inte vågade argumentera. Tillslut kom vi till restaurangen i Santa Barbaras spanska kvarter och blev inte besvikna! Jag fick en underbar "Tacos" som var den bästa jag någonsin ätit under mitt 17 år långa liv. Se bild nedan:




Efter denna måltid såg jag och Hanna att tiden var knapp. Vi skulle inte hinna till vår första lektion och Hanna utbrister "Vi skiter i den". Jag som hela veckan argumenterat för att skippa dessa lektioner ser förvånat på Hanna som börjar lösgöra sig från Sveriges tvångsmässiga strikta beteende. Någon minut senare så börjar hon till och med prata om att strunta i den sista lektionen (av tre) och gå till stranden, vilket jag verkligen välkomnade.

Vi åkte mot skolan, för vi skulle ju dit på 1 av 3 lektioner, och passade innan denna lektion på att gå på toa på det stora varuhuset Nordstoms som har underbara toaletter (ett separat inlägg kommer). Jag sitter och väntar medan Hanna gör "sitt" inne på toan.

Ut från toan kommer Hanna med ett leende på läpparna. "Jag tycker faan att vi ska skita i skolan idag" utbrister hon med glädje i rösten. Efter fyra dagars tjat så hade hon mer en bara gett efter, hon ville verkligen skippa skolan. "Gå lite YOLO liksom" säger hon och tar snabba steg ut från varuhuset.

Så YOLOig var hon inte. För precis när vi lämnar varuhuset så ska hon bara prova åtta par jeans, ringa sin mamma två gånger för överföring av pengar och ha problem med kortet så kan vi gå vidare och ta bussen mot Butterfly beach.

Vi går av vid en suspekt station, tar oss under en ännu suspektare tunnel under motorvägen. Men när vi stapplar oss upp från tunneln tror vi att vi kommit till himmelriket. Här hade vi gärna bott, i detta mysiga lummiga område! Här är några bilder på husen:

Notera Grissamlingen

Stranden var smal, och supermysig. Vi låg mitt bland ett hav av hundar. Hanna blir såklart blöt och sandig av alla hundar som konstant springer kring henne. Hon har inte heller några badkläder med sig utan får ligga och sola hela tiden utan att svalka sig.





Efter ett tag så börjar vi ta oss hemåt och kommer efter en svettig busstur tillbaka till våra hem!

/ Simon Brobäck