Hasirabro : Personanalyser... Pt. 2

Personanalyser... Pt. 2

3 Kommentarer

Under dessa första dagar vi varit här har vi fått uppleva och mött många olika typer av personligheter. Vi har lärt oss dubbelt så mycket om att anpassa oss till andra personligheter än vad vi lärt oss engelska. Här kommer några fler av våra karaktärer som jag hittat under denna resa:

Den osexiga Luxemburgaren:

Kan du föreställa dig allt som är frånstötande. Absolut allt. Kombinerar du dessa saker råkar du skapa en elev i vår klass. Vi kan lista upp följade observationer: Tandställning, blekhet, outvecklad kropp, stripigt hår, smala glasögon, fula kläder (dessutom samma flera dagar i rad) och hemsk tysk brytning. Det må låta hemskt, men det går inte att att säga något annat. Hon är allt som i dagens samhälle symboliserar just… fult. När hon för första gången öppnade munnen på lektionen kunde vi knappt tro våra öron (?). Hennes tyska, grova och grumliga brytning är den man brukar skämta om när man härmar tyskar, men som ingen tysk egentligen har. Förutom denna luxemburgare. I timtal har vi diskuterat hur vi skulle kunna hjälpa denna lilla tös att blir mer attraktiv. Går det? Man kan kalla det ett hopplöst fall, men om man skulle göra allt man kan skulle det kanske, kanske gå. Hon skulle ju kunna bli brun, skaffa en fin frisyr, byta glasögonbågar och kläder och vips så skulle hon se en gnutta bättre ut. Det går inte att svara på hur mycket hon kan förändras. En liten chans kan hon ha. När vi ser på denna person gör det ont i bröstet.

Den charmiga Italienaren:

Alla Italienare sägs vara charmiga och flörtiga men jag (Simon) tror mig ha hittat den riktiga stereotypen. Han har till min förskräckelse Hanna runt sitt finger. Under en av våra ganska inspirerande lektioner hamnar Hanna brevid denna man. Det råkar vara den lektionen då vi ska göra ett grupparbete och vem blir inte hennes partner, jo, Italienaren. Jag som inte sitter allt för långt borta hör killens smickrande tal och kroppspråk:

Han lutar sig framåt och tittar upp på henne och säger (med en sensuell italiensk röst):

So, Hanna, where are you from?

Hannas blick förändras på en gång. Hon faller. Nervöst svarar hon “Eh, Sweden, hehe”. Han lägger då ansiktet i hans händer och säger:

Oj, oj, oj, oj.
Hanna (nu med skakande röst): Hehe, do you know it?
Italienaren: Yes, Of course. In the northen countries they you know, blue eyes.
Hanna: Hehe, yes. We all have blonde hair and blue eyes. Hehe.

Italienaren sätter sig nu upp rakt, vänder hela sin kropp mot henne, sätter sig nära henne och tittar henne rakt in i ögonen.

But your eyes are not just blue… they’re INTENSE blue!

Rösten är raspig, sensuell och nästan som en viskning. Hanna är förlorad. Ett litet “Oh” är det ändå som kommer ur henne.

Efter lektionen kom Hanna fram till mig med glansiga och stora ögon och säger,

Jag vet att han är Italienare och säkert raggar på alla, BUT I WANT HIM.

Idag hade hon turen att hamna med honom igen. Vilket inte gjorde situationen bättre. Några fler raggningsrepliker och man kan inte längre kommunicera med Hanna, hon har bara italienaren i sina tankar.

Den höga Saudiarabien:

Klassens Clown, fast det vet han nog inte själv. Denna kille är underbar. Med sina små runda glasögon, otroligt märkliga gångstil (han har överkroppen i en lodrät position och rör benen framför sig med armarna längs sidorna) och sin sociala efterblivenhet kan allt hända. Vi misstänker att han varit hög minst en gång under lektionen, då han sagt ord relativt osammanhängade och detta kan mycket väl ha att göra med hans gång stil. När läraren frågar om farliga arbetsplatser börjar han nämna knarkhandlare och när vi pratar om sporter säger han “I like sports because people can die”. När vår lärare påpekar att en “policemen” också kan vara en “policewoman” skrattar han högt och läraren stelar till av förskräckelse. Han kan verkligen vara gullig och säga söta samt dumma kommentarer. Detta gör honom ganska gullig och verkligen klassens Clown.

/ Simon Brobäck och Hanna Rasch